Direktlänk till inlägg 18 maj 2016
Apropå allt och inget.
I söndags så gjorde jag någonting hemsk osmart.
Diddan kom med en stor blöt fläck på ryggen. En sån där fläck som det blir när hunden kliar sig själv på ryggen med munnen...
Jag börjar ju såklart undersöka vad som stört honom. Hittar ganska snabbt en fästing. En död, platt fästning...Men som fortfarande hängde kvar på min Didda.
Plockade bort fästingen och såg att området där fästingen suttit var illröd. Det röda hade vandrat nedåt också.
Här slår dramaqueen Anna till.
"tänk om han fått någon äcklig sjukdom, eller infekterat sår eller (ja, typ allt dåligt jag kan tänka mig), det här måste jag hålla stenkoll på!!!"
Och hur håller man enklast koll på ett fästingbett på en långhårig hund.
Jo förstår ni. Enligt dramaqueen Anna så klipper man bort en fläck päls där det var som rödast....
Vilket resulterade i att Diddan ser ut som en skabbräv. Typ såhär:
den kala fläcken ser liten ut på bilden. Men live ser man den allt för väl
Och självfallet så har allt det röda lagt sig framåt kvällen och fästingbettet är ett minne (läs: sårskorpa) blott.
så nu knatar Diddan runt med en kal fläck och jag tränar på att kontrollera mina dramatiska impulser...