Direktlänk till inlägg 4 januari 2018
Har suttit och kollat igenom min statistik på här på bloggen, bara för skojs skull.
Jag har ju inga ambitioner med den här bloggen. Började blogga för att ha nån sorts träningsdagbok för hundträningen, det spårade sanbbt ur och allt vardagligt hamnade här också.
2010 startade jag den här bloggen.
2012 gjorde jag militärutbildning och 2013 flyttade jag till Stockholm.
Jag hade en tanke då att jag skulle skriva här så att nära och kära fick ta del av min vardag, eftersom jag bodde så långt borta.
2015 hade bloggen en pik. Jag hade som mest 357 besökare på en månad.
357?! Vad i hela världen tänker jag nu, såhär i efterhand. Vilka var alla?! Det är ju lite läskigt.
357 olika människor.
Började fundera vad jag gjorde 2015 som gjorde att så många ville läsa. Vad gjorde jag egentligen...
hm.. jo just ja. Det var det året jag började på Grönlunds och tog C, CE, hjullastare, truck, adr och YKB.
Meeeen...jag tvivlar på att en hel hög människor hittade hit pga det.
Vad hände mer?
Jo, just ja. Jag drev ju ett sommarecafé med Sebbe. Men vad tusan, det kan ju inte heller ha varit det...?
Sen då?
Jag kom in på sadelmakeriskolan. Men...nej...?
Vad gjorde mer?
Jag gjorde klart det sista på grönlunds. Fick utbildning i Arbete på väg bland annat...
Men mellan November och januari då?
Då...hade jag ett jobb som jag är så tacksam över att jag fick. På ett ställe där min lilla rosa bubbla brutalt krossades och världen blev mindre. Jag fick se med mina egna ögon hur krig förstör och hur jävla illa människor påverkas av det.
Att se på nyheterna hur människor flyr över haven, eller dör på vägen, har aldrig sjunkit in i min skalle. Det har liksom aldrig varit på riktigt. Men tack vare det jobbet fick jag en helt annan syn på det hela. Det är på riktigt. Det är inte bara bilder på TV:n längre.
Jag fick ta del av berättelser som är för hemska för att vara på riktigt. Men det ÄR påriktigt.
Jag är så glad att jag fick den erfarenheten. Kommer alltid vara tacksam.
Nej, ingen av ovannämnda saker för sig.
Men alla tillsammans.
Det var allt ett hektiskt år.
Jag träffade så galet mycket människor, överallt ifrån.
Vart ville jag komma med detta?
Ingen särskilds stans.
Det bara spann iväg i mitt huvud och det är alltid bra att reflektra över saker och ting.
2015 alltså. Året bloggen pikade.
Det är snart 3 år sedan.
Kan ni förstå det?!
3 år ?!
Det kan i alla fall inte jag förstå.